ÄN EN GÅNG PROBLEM INOM PSYKRIATIN

God morgon!! funderingar jag har på psykvården, är inte snäll, den gör mig riktigt förbannad.
Sjukdomar som inte syns, är inte lika intressanta, som et brutet ben, bruten arm, nya knäleder, fixa till ett nytt hjärta!!!
För mig är det helt okej, med den formen av sjukvården!!!
Men behöver vi som försökt tagit livet av oss, inte ha specialister, eller är det en burk tabletter??
Som är ett problem, om du är en beroende person, är ju tabletter ingen bra sak i sig!! eller?
När det gäller mig själv, inga samtal bara tabletter!!!!!
Jag är ju en beroende person, som försökte ta mitt liv, genom för mycket sponken, stress och press!!!
Frågade läkarna mig, dricker du alkohol??
Ingen ställde den frågan i början, blev senare med en " RIKTIG" läkare, men om allt hade gått som jag kände, hade jag aldrig kommit till en "RIKTIG" läkare!!
Hur känns det här då, i min efter tanke??
Känns fortfarande, fast det snart är elva år sedan, helt åt helvete!!
Ta ett exempel som jag ger dig nu!!!
En ungdom, på ca tolv år, mår dåligt, man har kommit fram till vad problemet är, en det finns en hake, ungdomen får vänta i tolv månader, för att få kontakt?????
Men man kan ju ta hjälp av en specialist, alltså inom privata vården finns det hjälp, just nu!!!
Men vad kostar det då??
En liten nätt summa på ca tre tusen kronor/timma!!!!!!!
Du bryter handleden, man tar en titt, visst handleden är bruten, vi har tid om tolv månader, du får dom här tabletterna, så ses vi om ett år!!!!
Hur skulle den handleden se ut, vilken jävla verk i ett år, kan man rädda handleden????
Men personer som mår dåligt, är det helt okej att bolla med, som några jävla clowner på cirkus!!!
Barn som tar sina liv, som mår så jävligt dåligt, att livet är inte värt att leva, varför att dom barnen inte värda att hjälpa??
För mig, är steget inte långt för dom här ungdomarna, att hitta droger som hjälper, mot rädslor, utanförskap, röster som får ungarna att må dåligt.
Kan det vara det här, som väntar dom här ungdomarna, och skräcken för familjer, att ungarna blir pundare eller knaprare?
För det är ju så här, hittar man något som hjälper, så är ju lyckan funnen, eller hur???
Kan det vara självmedicinering vi ser på city, och i områden vi kallar utanförskaps områden???
Blir det bättre???
Nej naturligtvis inte, det blir tusen gånger jävligare, men vad gör man, när samhället vänder ryggen mot oss????
Nu fortsätter dagen!!
Lunch, ska fixa till en lasagne
Blir inga större promenader i kladdet, får bli lek i snön på tomten.
En riktigt go vila!!!
Ses lite senare!!
Ta vara på dagen!!!
Puss o Kram!!!!