HUR FÖRKLARAR MAN FAROR ........?

Ny dag, nya insatser, känner mig helt okey, men funderar på alla dom här återfallen, jag är ju hellre på bild ett, än på bild två, men hur förklara jag, för en person, som inte vet vad sug är, för någonting????

Vi pratade om faran med återfall, det kan ju leda till döden, eller typ en stroke, bli sittande eller liggande som en jävla grönsak, resten av livet, ändå är suget starkare, än vetskapen, det kan gå rakt åt helvete!!!!!

Jag har 4067 dagar i nykterheten, det är starkt, det ger mig styrka att fortsätta, på den här vägen!!

En vän har 400 dagar i nykterheten, är fantastiskt starkt, det ger ju en fin styrka i gruppen, personer ser att det funkar!!

Men hjälper det då???

Tydligen inte, för återfallen står som spön i backen, frågan är bara, VARFÖR???

Eftersom vi sätter våra liv på spel, så är det fruktansvärt tragiskt, men som det sägs i dom här sammanhangen, var och en tar ansvar för sitt liv.

Alla vet ju, det är fel, det är farligt, man gör dom nära och kära ledsna och oroliga, ändå är suget starkare!!!

När jag förklara för min sambo, jag har över 4067 dagar i nykterhet, förstår du vad det betyder??

Jag kan ramla dit, vilken sekund, minut, timma, dag, månad och år, någon stans där finns faran, som kan få mig på helt andra tankar, DRICKA , DROGA, skita i allt, leva i det som är en lossas värld.

Men hur ska hon förstå??

När jag själv inte förstår, varför mina bröder och systrar, sätter sina liv i djävulens gap???

Jag vet ju, och fick det in stoppat i skallen igen, återfall är lika med, spark i röven, ut ur familjelivet!!!

Okej! det visste jag sedan första dagen, så det är inget nytt!!!

Men lämnar du en ros vid min grav, trotts allt jag gjort?? ( Totta Näslund en clown i mina kläder )

Blir nog fan inte en ros!!

Alkohol är en av dom farligaste droger, problemet smyger sig sakta men säkert på oss, medan det vi kallar droger, ger i många fall, ett beroende från dag ett!!

Vi vet det här, personer som inte bryr sig ett dugg, vet det här!!!!

Om sambon tar ett eller två glas vin till maten, skiter jag fullständigt i, det är hennes ansvar, inte mitt!!!

Jag hoppas vara någon form av förebild, eller ett bevis på, ger man sig fan på, att fixa någonting, då gör man det säkert, men med hjälp och stöd!!!

Men att förklara för någon, hur jävligt det är, när händerna skakar, strupen är torr, allt snurrar runt, kroppen skriker efter hjälp, det är fruktansvärt!!!!!!

Men hur förklarar jag?????????

Låt ljuset brinna och ge hopp!!