Leendet och själen

Många säger, ett skratt förlänger livet, stämmer det då??

Jag tror att det stämmer!!

Men finns det så mycket att skratta åt då???

Nu är ju inte livet, så enkelt!!!

Just nu är jag i en dalgång, som gör att döden är närmare, än ett liv!!

Jag hamnar i den här gropen, som är både djup och hal!!

Hur förklarar jag det här då!!

Nycklar, Nycklar och åter Nycklar, som gör att jag sitter här på den här stolen, med java och vargen.

Det är inte bara att bita ihop, ta fram ett leende, det är bara inte så lätt.

Förr hade jag tusen maskar, tusen leenden, den galna glada clownen, där någon till och med, kallade mig, den glada idioten!!!

För mig var målet, rör inte en min, visa inte vad du tänker innerst inne!!!

Jag hade ju mina maskar, jag hade min styrka i musklerna, som gjorde mig stark i mitt inre, som också räddade mig många gånger!!

Jag drack för att överleva mig själv!!

Jag drack för att kunna leva!!

Inte konstigt att alkoholen var min räddning just då!!

Idag kan jag få för mig, varför dricker jag inte för att kunna må bra, ålder börjar ju lukta död, så varför inte göra det som var mitt liv, även mot slutet????

Många som läser det här, rycker säker till, nu jävlar har det slagit slint ordentligt!!!

Skulle jag orka dricka så länge, som jag varit nykter, alltså 11 år??

Nej, det livet skulle bli otroligt kort!!!

Självömkan är min största fiende, en motgång kan betyda ett jävligt tungt fall!!

Här finns risken, och den är jävligt stor, att mina maskar dammas av igen, då börjar det bli riktigt farligt.

Men för att jag ska orka med mitt eget liv, så måste min själ vara vit, inte få någon annan färg, där gäller ju att skrattet får en framskjuten placering!!!

Men det är lätt att skriva, hur allt ska se ut, men att leva upp till mina tankar och mål, är en annan!!

Nu ska jag åka iväg, på NA lunchmöte, prata av mig, döda mina demoner, ta fram mina kloka nycklar!!!

Ha en bra Fredag!!

Här kommer en bra text!!