Nykter/drogfri...Kan livet verkligen bli bra då?

När jag var aktiv i mitt tunga missbruk så fnös jag bara till viktigpettrarna som kvittrade att JODÅ,livet kommer att bli mycket bättre utan den där skiten...

Viktigpettrarna var allt i från socialtjänsten,till poliser,familj,vänner och i princip alla som bad mig att sluta...

Lätt för er att säga tänkte jag.Men jag visste ju själv att det var omöjligt.

Jag hade provat.Men föll alltid tillbaka till skiten.

Och livet,det kunde jag inte hantera för fem öre.Inte utan det där.Och till slut inte heller med det.

Igår var min 7 årsdag NYKTER OCH DROGFRI!

Och nu kan jag verkligen svara på frågan;

-Blir livet bra utan alkohol/droger?

Jag har aldrig någonsin ångrat en enda nykter och drogfri dag,och banne mig INGENTING har heller blivit sämre.Det har däremot blivit fan så mycket bättre på många sätt.Faktiskt på alla sätt!

Utan 12 stegs behandlingen och möten i AA/NA hade jag aldrig klarat det.

Jag hade ju provat åtskilliga gånger att hålla mig ren.Men återföll också alltid.

Då förstod jag aldrig varför.Men det gör jag i dag.Jag hade varken insikt i hur den här sjukdomen fungerar..Jag hade aldrig heller ens annamat att det var en sjukdom ens.Att jag hade en kronisk och proggresiv sjukdom.Beroendesjukdomen...

Men 12 stegs behandlingen öppnade ögonen på mig och det var först när jag insåg att jag var sjuk i den här sjukdomen,beroendet är en sjukdom-det var först då-som det började hända magiska saker.Insikter kom till mig,en trygghet i gemenskaperna-jag var inte ensam.Jag var långt ifrån ensam.

Det var en oförklarlig känsla att landa i och känna.

Nu har jag varit ren i 7 år och mitt liv har förändrats radikalt.

Men jag vill tillägga att Nej livet gör ingen 360 graders vändning och nej-ingening förändrar sig själv.Man kan inte göra samma gamla vanliga saker som man alltid gjort(fast nykter/drogfri)och sedan vänta på att underbara saker ska uppenbara sig i livet.Livet är livet och det kommer alltid att inträffa saker och ting-ingenting kommer att vara en räkmacka bara för att man blir nykter.Eller drogfri.

Men,de här sakerna som livet kastar rakt i ansiktet på en ibland-de blir hanterbara.

Och det blir de bara tack vare att man faktiskt är i sina sinnens fulla bruk,att man är både nykter och drogfri.Man kan ta kloka beslut,man har kapaciteten att traggla sig uppför de ev hinder och berg som kommer i vägen.

Man förändras av en sådan här resa,och man skalar av sig allt det där äckliga och vidriga beteendet som följer ett aktivt missbruk.

Man gör inte saker för att man har en baktanke längre.Man ligger inte med vem som helst bara för att de har pengar eller något annat man behöver.

För mig blev ärlighet nr 1.

oavsett vad så är ärligheten nr 1.

Om jag börjar att ljuga-så vet jag att jag ganska snabbt kommer att lura mig själv.

Jag kommer att intala mig själv att jag inte är sjuk(längre)

Att jag kanske inte ens har varit en beroende,bara haft otur i livet...

Så ärligheten är prio 1.Annars är jag illa ute.

Det märkliga är att när man hör någon som tänker bryta ett missbruk säga;

-men va fan,hur kommer livet att bli utan?

Jag svarar;-Mycket bättre!

-Kommer jag att bo i lyxhus?vinna en miljon?få värsta bästa jobbet?

Många tänker konstigt nog så.

(jag gjorde det ju själv också)

Men Nej,man får automatiskt inte ett topjobb med skit hög lön,och nej,det kommer inte att ramla ner ett miljon regni famnen på en.Man kommer inte att få en ny bil,en ny lyxvilla osv.

Man får ingenting.

Ingenting annat än sinnesro.

En läkning i själen.

Och när det sker,Då börjar det att hända grejer i livet.

Man börjar att leva ett fantastiskt liv.Plötsligt hör man fågelsång.

Man upptäcker alla årstiders prakt.

Man börjar att glädjas med andra utan att ha en baktanke.

Man växer som människa.

Och den sista puzzelbiten ramlar på plats på något sätt.

Man föredrar tacksamhet.

Man blir delaktig i ett helt nytt sätt att leva-och tro mig-det är så mycket mera värt än lyxbilar och miljonregn.

Sen,visst-man kan jobba och man kan göra karriär-varför skulle man inte kunna det?det är ju när man är grön-som allting faktiskt är möjligt.Vill man göra det-så har man alla möjligheter att göra det.

Men att bara vara nykter och drogfri och ligga hemma på soffan och vänta på att ett under skall ske-då kan man bli liggandes livet ut.

Jag vet att många blir besvikna,Jaha...var detta allt?

jobb,bostad,inkomst...och sen då?

De saknar fortfarande någonting.

Jag hoppas att alla som är i den situationen,hittar den där lilla puzzelbiten,som gör att allting faller på plats.Jag hoppas innerligt det.

När livet är stressigt och motigt kan jag ibland glömma bort just det där att vara tacksam.

Jag glömmer bort hur bra jag har det.

Men så kommer jag på mig själv...För i helvete-Jag har en bostad,ett arbete.Min familj,vänner och vad i helskotta gnäller jag över???

Så sköljer tacksamheten över mig.

Idag är jag stolt.

7 år i frihet.

Hade jag kunnat klara det här själv?

Nej .Jag har ju provat så många ggr.

För mig var 12 stegs behandlingen pricken över i et.

Riktiga vänner.

Gemenskapen.

Så tack till alla som funnits vid min sida.

Idag vill jag att vi sträcker på oss och njuter av dagen.

Tillsamans är vi starka.

Tack!!!//J:N